Is Bilingualism Associated With Enhanced Executive Functioning in Adults? A Meta-Analytic Review

This article was published Online First March 1, 2018. Supplemental materials: http://dx.doi.org/10.1037/bul0000142.suppBecause of enduring experience of managing two languages, bilinguals have been argued to develop superior executive functioning compared with monolinguals. Despite extensive investigation, there is, however, no consensus regarding the existence of such a bilingual advantage. Here we synthesized comparisons of bilinguals’ and monolinguals’ performance in six executive domains using 891 effect sizes from 152 studies on adults. We also included unpublished data, and considered the potential influence of a number of study-, task-, and participant-related variables. Before correcting estimates for observed publication bias, our analyses revealed a very small bilingual advantage for inhibition, shifting, and working memory, but not for monitoring or attention. No evidence for a bilingual advantage remained after correcting for bias. For verbal fluency, our analyses indicated a small bilingual disadvantage, possibly reflecting less exposure for each individual language when using two languages in a balanced manner. Moreover, moderator analyses did not support theoretical presuppositions concerning the bilingual advantage. We conclude that the available evidence does not provide systematic support for the widely held notion that bilingualism is associated with benefits in cognitive control functions in adults.The study was financially supported by Academy of Finland (grant 288880), Emil Aaltonen Foundation project grant, and University of Helsinki 3-year grants to Minna Lehtonen. We thank Benny Salo for statistical consultation, and Matti Laine, Jussi Jylkkä, and the rest of the BrainTrain research group for valuable discussions

En metaanalys på effekten av situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn på social kompetens

Pro graduavhanlingens svenska sammanfattningSexuellt utnyttjande av barn (SUB) har påvisats resultera i en mängd negativa följder hos den utnyttjade, inte minst i nedsatt social kompetens. Eftersom inte alla som upplevt SUB uppvisar nedsatta sociala färdigheter har det föreslagits att situationella faktorer, såsom offrets ålder vid första utnyttjandet, förekomst av kontakt, användandet av fysiskt våld, mängden SUB och relationen mellan offret och förövaren, modererar förhållandet mellan SUB och negativa utfall. En metaanalys över den existerande litteraturen på effekten av situationella faktorer på social kompetens utfördes. Könet på sampel och utfallsvariabel (indelades till interpersonella förmågor och borderline personlighetsstörning) användes som modererande variabler. Utöver detta utfördes analyser av publikationsbias. Referentgranskade studier skrivna på engelska som undersökte effekten av minst en situationell variabel på social kompetens inkluderades i metaanalysen. Litteratursökningen resulterade i 45 relevanta artiklar som undersökte 11 271 individer med erfarenheter av SUB före 18 års ålder. Förekomst av kontakt (jämfört med SUB utan kontakt), användandet av fysiskt våld (jämfört med SUB utan fysisk våld) och större mängd utnyttjande ökade risken för sänkt social kompetens, det vill säga mera utnyttjande, mera kontakt och förekomst av fysiskt våld i SUB leder mer sannolikt till nedsatt social kompetens. Resultaten från denna metaanalys överensstämmer med tidigare metaanalyser gjorda på situationella faktorers påverkan på hälsoriskbeteende och psykosexuell ångest. Resultaten diskuteras i ljuset av två tänkbara medieringsmodeller